Lika illa som jag fungerar utan sömn är det under stress. Stresstålig är en egenskap som jag verkligen inte är. Och skulle dessa två hamna samtidigt (vilket de gör hela tiden nu) blir det helt kaos. Måste börja försöka tagga ner. Ta ett djupt andetag varje gång jag känner att det blir för mycket. Det hjälper verkligen inte att bli arg på småsaker för då blir jag bara mer irriterad.
Lever i ett jävla moment 22 just nu alltså. Fy fan. Bara hoppas det blir bättre. Micke ska vara pappaledig ett par veckor från och med nästa vecka så då är vi hemma båda två och då kanske det blir lite lättare att handskas med saker och ting när jag slipper ta allting själv.
Suck. Jaja, måste försöka få Lex att somna så jag också får sova lite för ögonen är inte lätta att hålla öppna. Men de senaste förmiddagarna har det varit lite si och så med sömnen för den lille så vi får väl se hur detta blir.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar