en svacka.

Och där tog tålamodet slut. Men det har ju ändå hållit sig i schack i mer än en vecka så det är ju i alla fall positivt.

Det har varit en riktigt tråkig dag för oss båda. Jag vaknade förkyld och därför har jag inte haft särskilt mycket ork att göra något aktiverande, vilket han verkligen behöver.

Det är nog därför tålamodet tog slut. Jag är trött som fan då jag sovit skitdåligt hela helgen plus att det har varit jobbhelg. Samt att jag är konstant hungrig. Det här med att försöka tänka på vad jag stoppar i mig är inte bra för mig för jag blir så jävla hungrig vilket gör mig på dåligt humör och då får de i min närhet ta smällen. Sjukt jävla irriterande!

Men jag hoppas det bara är en dålig dag och att det återgår till det braiga igen efter en natts sömn och jag hoppas verkligen han sover längre än till klockan sex imorgon för det är inte kul att vakna den tiden.

ännu ett steg.

Idag har jag och Elton varit lediga tillsammans. Var lite nervös igår om hur det skulle bli med tanke på hur det brukar vara men också lite spänd på om jag skulle lyckas hålla mig från att skrika åt honom.

Och jag måste säga att jag är sjukt imponerad av mig själv för jag har inte skrikit någonting alls. Vi har haft en bra dag. Vi har varit och badat och han har skött sig väldigt bra. Han blev lite tjorvig när vi skulle vila efter lunch men jag klarade av att hålla lugnet och även när vi skulle och handla lyckades jag på ett pedagogiskt och lugnt sätt prata med honom när han som vanligt ska göra allt annat än att klä på sig.

Dock blev det en liten incident vid läggningen då han var väldigt övertrött och jag bara ville att han skulle somna. Men inte ens då höjde jag röste. Det var dock nära ska jag erkänna men jag gick därifrån istället och tog några djupa andetag och ett par minuter för att lugna ner mig.

Tror banne mig det har vänt. Fast jag ska kanske vara försiktig med att jinxa någonting, så peppar, peppar!

framsteg.

Okej det har inte blivit så mycket skriva. Men jag har känt att det skulle ha blivit så mycket upprepningar. Tänkte att jag skulle försöka vara lite positiv någon gång också. Och nu har jag lite positivt att skriva.

Först och främst har jag återupptagit min löpträning. Springer på min lunchrast och det känns grymt skönt att vara igång med det. Dock är jag helt slut på kvällarna nu igen men det är ju en bra trötthet så det får jag väl leva med.

En annan sak som är positiv och då väldigt positiv är att jag och min underbara son inte har bråkat med varandra på fyra dagar. Vi har haft harmoniska och bra dagar. Visst har det funnits situationer då han varit trotsigare än trotsigast men jag har lyckats hålla mig lugn och tacklat problemet utan att skrika på honom.

Dock är jag lite rädd att det är lugnet före stormen, men jag väljer att ignorera det och njuta av det som är just nu. Blir det kaos så blir det kaos. Nu ska jag ju självklart inte gå runt och vänta på att bubblan ska spricka men negativiteten som förföljer mig nuförtiden gör det svårt att helt släppa tankarna på att det närsomhelst rämnar.
  Men som det känns nu efter dessa fyra dagar mår jag så mycket bättre och jag sover sjukt mycket bättre och jag mår bra av att vara hemma. För det har varit en period där jag mått som bäst på jobbet eftersom jag då sluppit vara hemma och behövt ta itu med allting där. Nu ser jag fram emot att få komma hem till mina pojkar och få vara med dem och jag känner att så länge jag får må så här bra blir inte bara min relation till Elton bättre utan även relationen till Micke.

Så nu ska jag försöka vara kvar i den här bubblan och njuta av alla stunder som inte är präglade av gråt och irritation. Leenden och glädje är det bästa.