Elton gråter efter pappa (som inte är hemma) och när jag frågar om det beror på att mamma bara är irriterad och arg, nickar han till svar.
Jaha, det spär ju inte alls på det dåliga samvetet. Verkligen inte alls. Suck.
Och Lex har en sån där kväll som han nästan jämt har, han äter typ hela tiden och där emellan är han nästintill otröstlig.
Men som jag sagt till vissa så har jag nästan hellre såna här kvällar och nätter då han sover bra och bara äter en gång.
Men dessa kvällar är alltid som värst när jag är ensam hemma med pojkarna. Säkert känns som de värre just för att jag känner mig så jävla otillräcklig.
Jag hoppas verkligen att solen börjar skina här hemma snart för jag känner mig verkligen som en jävla satmara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar