sängliggande.

Igår blev jag då äntligen klar med pluggeriet. En riktig lättnad på något sätt att slippa ha det där hängande över mig längre. Nu kan jag med gott samvete ta någon månads paus innan jag kör vidare. För vidare ska jag, det är ju bara typ tre kurser till som behövs för att jag ska kunna jobba inom landstinget också och jag är ju en riktig dummerjöns om jag inte fullbordar det så att säga.

Men gårdagens lycka och eufori (som inte var så överväldigande om jag ska vara helt ärlig) har idag bytts ut mot något helt annat. Blev nämligen tvungen att åka hem från jobbet på förmiddagen på grund av min mage. Magsjuka vet jag inte men något konstigt är det. Det har bara kommit ur en ände så jag är lite lur om att det är något jag ätit. Jag hoppas på det för nu har vi varit sjuk nog i den här familjen och jag hatar verkligen magsjuka. Så lite i förnekelse kan man väl säga att jag lever, haha.

Hursomhelst tänkte jag bara skriva att gårdagen var en bra dag även för mitt humör. Det brukar ju vara rätt ångestfyllt att vara hemma ensam med Elton (det är ju helt jävla sjukt att jag ska behöva ha ångest för att vara hemma med min egen son) men han var snäll medan jag hade min redovisning och sedan bråkade vi typ bara en gång under hela dagen och det ser jag verkligen som ett steg i rätt riktning. Bara hoppas jag klarar av det på samma sätt imorgon då ännu en dag hemma med honom väntar.

Om det nu inte sker någon förändring i mitt hälsotillstånd tills dess vill säga. Men som sagt; förnekelse!