lördag 23 september 2017

Sedan sist.

Inser att det var ett tag sen jag plitade ner några ord. Men det har som inte blivit.
Det har dock hänt en hel del sen sist. Lex är på benen. Han tog sina första steg under semestern i Haparanda och nu två månader senare springer han typ fram. Och på tal om semestern så blev det en bra vecka ändå. Mycket bilåkande och med det följde griniga barn, men förutom det var det en bra vecka och skönt att få göra någonting bara familjen.

Sen då, vad har hänt mer? De bråkiga och tråkiga dagarna fortsatte efter att Micke började om att jobba, men lite hjälper det att Elton är på förskolan några timmar i veckan. Men just nu är han inne i en mindre kul fas då han äter dåligt vilket leder till att han är mer grinig än vanligt. Men det brukar ju vända även om det suger när man är mitt uppe i det.

Jag fick någon sorts dipp för några veckor sedan och blev lite deprimerad. Livet kändes tungt och inte riktigt meningslöst men åt det hållet. Det kändes som att barnen var den enda anledningen till att kliva upp på mornarna. Till och med min älskade löpning började kännas meningslöst och tråkig. Glädjen försvann.

Men räddningen kom i form av en utmaning från ett av stans gym. Sex veckors träning och kostomställning. Jag kände att jag behövde en förändring och en push så jag antog utmaningen och nu fyra veckor senare ångrar jag inte en sekund. Har ställt om kosten rätt ordentligt och har börjat med Herbalifes proteinshakes på morgonen och jag har nog inte mått så här bra på mycket länge.

Efter att fotbollen blev som den blev och försvann från mitt liv behövde jag hittade någonting som var "mitt". Någonting att göra och fokusera på. Detta var det jag väntade på. Stenhårda tabatapass två gånger i veckan har medfört att jag hittade tillbaka inte bara till löparglädjen utan också träningsglädjen. Nu kör jag minst ett pass varje dag och även om det "bara" blir en promenad så ger det mig så mycket och i kombination med att förändra min kost har det fått mig att se på mig själv på ett helt annat sätt än förut.

Om två veckor är det avslutning och bodyscanning och jag ser fram emot den för det ska bli så sjukt spännande att se hur mycket som har hänt. Har fått på mig ett par jeans som inte passade för några veckor sedan och jag måste spänna bhn ett snäpp längre in, så att det har blivit resultat är ingen tvekan men hur mycket det får vi se om drygt två veckor.

Nu måste jag dock sluta skriva för ni äldste son ligger bredvid mig och har växtvärk. Så jag ska gå och ge honom lite Alvedon och sen lägga i säng honom. Mys med maken i soffan väntar sedan och ett glas vin.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar